Jag har himlen runt hörnet
Det är väl inte så konstigt att man tycker sina egna problem är rätt stora ? sånna där saker som att man är förkyld lite för ofta eller aldrig träffar den "rätte". Det är ju ens egna problem, jag menar vad ska man annars tycka är stort och jobbigt om inte det? Det är ju så det är. Hur ska jag kunna sätta mig in i hur barnen i de fattigaste delarna av afrika har det när jag aldrig har upplevt det , jag kan ju aldrig föreställa mig hur det är att inte få mat på fyra dagar. Jag har aldrig haft dom problem. För det är vad man kan kalla ett problem , eller ? Är det inte så att man går efter det man kan relatera till och det man har upplevt? Jo klar det är!
Varför funderar jag på det här då kan man undra. jo för att jag nyss började läsa Lasse Gustavssons bok. Han är en föredetta brandman som redan efter en vecka på jobbet blev så svårt brandskadad att han miste öron, fingrar och munnen mm. Han var endast 24 år vid tidpunkten....när man läser om någon som vaknar upp efter att ha varit sövd i två månader och upptäcker att ögonen är igensydda och får reda på att hans fingrar är bort amputerade då förstår man att man själv är ganska lyckligt lottad. Att man man måste hitta dom där små glädje ämnena i vardagen och inte hänga upp sig på dom där små och obetydliga sakerna. Om något inte går bra kanske man ska försöka fokusera på det positiva, hitta något i varje grej som gör att du blir glad.
Omge dig med människor du älskar, människor du är trygg med och kan vara dig själv med! För det är ju när du är dig själv som du mår bäst...och det är något jag är tacksam över, mina vänner! och särskilt alla mina närmaste vänner. det är dom som gör att jag går upp på morgonen och skrattar varje dag. Jag tror vi är för dåliga på att uppskatta varandra, ett gulligt sms kan vara något som räddar dagen. Det är så lätt att ta varandra för givet...då kanske man ska tänka på att ingen dag är den andra lika, en människa du älskar kan finnas där en dag men vara borta den andra. Att visa uppskattning.....och att våga satsa . viktiga saker!
Puss puss
Varför funderar jag på det här då kan man undra. jo för att jag nyss började läsa Lasse Gustavssons bok. Han är en föredetta brandman som redan efter en vecka på jobbet blev så svårt brandskadad att han miste öron, fingrar och munnen mm. Han var endast 24 år vid tidpunkten....när man läser om någon som vaknar upp efter att ha varit sövd i två månader och upptäcker att ögonen är igensydda och får reda på att hans fingrar är bort amputerade då förstår man att man själv är ganska lyckligt lottad. Att man man måste hitta dom där små glädje ämnena i vardagen och inte hänga upp sig på dom där små och obetydliga sakerna. Om något inte går bra kanske man ska försöka fokusera på det positiva, hitta något i varje grej som gör att du blir glad.
Omge dig med människor du älskar, människor du är trygg med och kan vara dig själv med! För det är ju när du är dig själv som du mår bäst...och det är något jag är tacksam över, mina vänner! och särskilt alla mina närmaste vänner. det är dom som gör att jag går upp på morgonen och skrattar varje dag. Jag tror vi är för dåliga på att uppskatta varandra, ett gulligt sms kan vara något som räddar dagen. Det är så lätt att ta varandra för givet...då kanske man ska tänka på att ingen dag är den andra lika, en människa du älskar kan finnas där en dag men vara borta den andra. Att visa uppskattning.....och att våga satsa . viktiga saker!
Puss puss
Kommentarer
Trackback
