aldrigutan

hellu i stugorna

nu sitter jag hemma i min säng och tänker, tänker så det knakar . det är inte så bra...för när jag har nått att tänka så mycket på så är det oftast inget positivt. Jag fattar inte hur jag orkar, eller egentligen orkar jag inte och vill bara skit i det men tankarna smyger sig tillbaka. Om man ändå kunde få bli fem år igen och det största av ens problem var om man skulle ta en klänning eller kjol och klä på barbiedockan. Eller skulle den kanske vara naken ? haha. a det är inte lätt när man blir äldre. Känns som att efter 18 går allt bara utför...eller det kanske är efter 20 ? då har man ju inte så mycket mer att se fram emot på det sättet ??! eller. Ja det visar sig väl.
Vill inte erkänna att jag är rädd. vad är jag rädd för då? jag kan inte riktigt sätta fingret på det...men något är de.
eller jo jag vet nog, men det är ju det jag inte vill erkänna och jag vill inte prata om det med någon heller. konstigt!
jag kanske skulle prova en lite positivare syn på livet, jag menar jag har ju ändå körkort, en "egen" bil, ett sommarjobb, jag är 18 år och har väldigt bra vänner och en familj som jag älskar.
nej nu ska jag lyssna på en väldigt bra låt och soooova :)
 PUSS